Separationsångest????????

När Poddan inte hette Podgorica, utan Titograd.

16 juni 2010
Separationsångest? Nej, jag tror inte det eller också har "ångesten" inte infunnit sig än. När jag är ute åker i min Pajero och passerar platser eller ställen som jag har besökt tidigare, "poppar" det upp minnen. Det kan vara allt från mat (förstås), bad, havet, kusten, vacker utsikt, trafikincidenter, de många besöken av vänner och arbetskompisar jag har haft.. Jag tänker tillbaks och ler lite inombords. Samtidigt känns det bara skönt att jag snart börjar "dra mig hemåt". Två år och tre månader är lång tid, när man har det framför sig. Två år och tre månader var en kort tid, nu när man har det bakom sig. Lustigt!!!! En sak som har haft betydelse för att jag trivts så bra här, är att min familj också har trivts bra i MNE. Oavsett årstid har de alltid sett fram mot att komma hit, njuta av vad MNE har att erbjuda och att träffa mig förstås. Naturligtvis ar/var somrarna den överlägset bästa årstiden, men även vår och höst har sina fördelar. För att inte "prata om" köpcentrat Delta City med alla dess reor.
Idag (onsdag) bar jag ned min plast trunk till Pajeron. Den var tung och full med saker, som jag hoppas inte behöva använda innan jag kommer hem till Sverige. I lägenheten "snurrar" en tvättmaskin full med lakan, som måste torka och rullas ihop innan jag kan lämna tillbaks nycklarna till min "land lord". En stor svart galon trunk väntar också kvar i lägenheten. Den ska fyllas med resterande sommarkläder och fraktas till kusten. En låda vin måste jag också kånka ned och till sist lite mat som jag har kvar. Alla skåp i köket, förutom ett, är städat och fritt från smulor Den stora garderoben i sovrummet är avdammat både "inne i" och "på".
Igår var jag ute och åt middag med en svensk som var här på ett dags besök. Vi åkte till restaurang NIIN på vägen mot Danilovgrad. Restaurang NIIN är en riktig "local" restaurang. Jag och de vänner som jag taget med dit är nog de ända internationella som har besökt restaurangen. Maten, framför allt köttet är helt fantastisk. Inte direkt det ’franska köket" men väl det montenegrinska. Jag åt 600 gram med utbankat fläskkött. Mört sa att det bara smälte i munnen. Köttet var täckt med ett tjockt lager av god kajmak (grädd/ost produkt) och sedan en god vitkåls sallad. Mitt "besök" åt något som kallas för "Lustice" och kan liknas med svenska pannbiffar. Även hans portion var 600 gram och han behövde en Sopska sallad för att kunna få ned allt kött. Till maten drack vi var sina Loza och vatten.
Frugan ringde och berättade att det var i närheten av Salzburg och skulle ta in på ett hotell. De har nu ca 120 mil kvar. Troligtvis stannar de någonstans i Kroatien och vilar ytterligare en natt. Men i morgon (torsdag) kommer vi förhoppningsvis sammanstråla i Becici och påbörja vår semester.
Idag är det lika varmt som tidigare i veckan (ca 35 grader), men det är lite moln och faktiskt har det fallet några regndroppar.
Ikväll blir det den irländska pub:n "Four Lepricorns" och middag på restaurang Lanterna med Martin från Irland.