Uppdatering

Länge sedan men jag har varit bortrest och haft mycket att göra. Jag kan bara konstatera så här några dagar efter den svenska nationaldagen varit, att jag ar glad över att vara svensk. I två olika omgångar har jag haft svenskar på besök. Man behöver aldrig skämmas för vad de uträttar. De gör alltid sitt bästa och bidrar med så mycket.
Jag kan också konstatera att kusten är lika fin som förra året. Har bott på ett hotell som i princip ligger på stranden. Inte riktigt, men nästan. Öde stränder? Ja, nästan men om några veckor kommer det se annorlunda ut. Vattnet i Adriatiska havet är lika klart som alltid och så har på försommaren är det lite speciellt.
Servitören Irfan arbetar fortfarande kvar på restaurang Jadran i Budva. Till min glädje kunde jag konstatera att menyn var exakt densamma som förra året. Borden och stolarna på stranden är utplacerade, vilket gör att just restaurang Jadran blir "nummero jedan" (= nummer ett) för mig även i år. Irfan får till de whiskey och svartpeppar smaksatta jordgubbarna i vispad grädde lika bra som tidigare.
Vädret har varit lite mulet, men när solen tittar fram blir det varmt. Vattnet håller nog drygt sina 20 grader. Valeri tycker vattnet är för kallt och väntar till det blir en för honom mer behaglig temperatur, en så där 25 – 28 grader. Han kan inte förstå att man vill plåga sig att bada när vattentemperaturen ligger runt 20 grader. När jag berättar att en vattentemperatur över 15 grader är acceptabelt för ett snabbdopp, tittar han på mig med stora ögon, skakar på huvudet och med ett leende och utbrister "Swedes".
Rundresan "Mitt Montenegro" med utsikten över Kotorfjorden som höjdpunkten håller fortfarande. Mina gäster tyckte att de fick uppleva något helt fantastiskt och jag har inte tröttnat heller för den delen. Den lilla staden Perast ligger och bara väntar på att solen ska titta fram lite mer.
Flodhästen Nikica ligger mest hela tiden i sin bassäng. När jag eller Valeri kommer tittar hon upp ur vattnet, men vägrar att lämna sin bassäng. Men hon ser ut att må bra och öron och ögon "plirar" runt bara så där som de bara ska göra på en flodhäst.
Det röda vinet Vranac Procorde smakar bättre än någonsin. Årgången 2007 börjar bli riktigt bra.
Restaurang Maestros kycklingsallad med tomat, grönsallad och parmesanost smakar också lika bra som vanligt.
Äggen med de orange "gulorna" kommer jag sakna mycket.
Lozan (= lokal grappa) är sötare och bättre än någonsin. Jag försöker följa rådet från min chef och samtliga doktorer i landet att ett dagligt intag av tre centiliter bara ar nyttigt.
Restaurang Pecanjara vid flygplatsen serverar fortfarande det möraste kalvköttet på hela Balkan och enligt Valeri den absolut smakrikaste fisksoppan gjord av fisken karp.
Separationsångest? Nej, inget allvarligt. Har mycket att se fram mot hemmavid och det är fortfarande en månad kvar.
Nu vet ni hur "landet ligger" och jag ska forsöka få till något i morgon igen.