Google translate

Valeri köpte sina Colmar byxor. Han valde den billigare varianten, men var ändå mycket nöjd med sitt fynd. Nu väntar tavelköpet och sedan har han nog "shoppat" klart för i år. Jag vet inte riktigt vad som har hänt, men i år har han verkligen kostat på sig allehanda prylar. Allt från motorcykel med utrustning, husvagn, ny lägenhet, tavla(or), Colmar skidjacka och byxor, kostymer, märkesskjortor och andra dyra klädes persedlar.
Från att ha varit sol med behagliga temperaturer har det nu blivet grått, blåsigt och regn. Antalet nedsmittade med svinflunsan bara ökar och ökar. Konstaterade fall är nu uppe i ca 600 och fyra har avlidet. Det positiva är att de första 100 000 doserna av vaccinet har anlänt. Den första omgången av vaccinet är avsett för riskgrupper och personal inom vård och omsorg. Sedan har "vi" fått förfrågan från Wien om vi vill bli vaccinerade. Man har tydligen fått tag i lite vaccin och tänker erbjuda sina anställda. De enda som ville bli vaccinerade var jag och Martin. Men lättare sagt än gjort. Nu ställer den montenegrinska tullen till problem. Man vill inte godkänna att "vi" tar in vaccinet. Den 18 dec åker jag hem och är ganska saker på att vaccinet inte hinner komma innan dess. Det blir nog att besöka "husläkaren" hemma i Teby istället.

Igår eftermiddag jublades och applåderades det på vårt kontor. Ratka, en landsmaninna till Valeri, kom in till vårt rum. Hon hade upptäckt "Google translate" och berättade hur programmet fungerade för Valeri. Han trodde inte på att det var möjligt att man via "datorn" kunde översätta. Ratka visade honom hur man använde "programmet". Valeri skrev in adressen och "sidan" kom fram. Han skrev sedan " Merry Christmas and Happy New Year" Matade sedan in från engelska till bulgariska. Vips fick han fram:

" Весела Коледа и щастлива нова година”

Han började skratta och testade sedan programmet med lite svårare meningar. Han provade också mellan olika språk och varje gång han fick fram en "översättning" skrattade han och klappade förtjust sina händer.
Jag lämnade kontoret vid 17.00-tiden. Valeri märkte inte att jag gick. Han höll fortfarande på att "testa" programmet och översättningarna blev längre och längre.
Jag stängde dörren och hörde bakom den stängda dörren:

-:"How in the "f---k" is this possible?" följt av skratt och applåd.