Reebook

Vi hade just passerat just "den" butiken som Valeri alltid vill besöka. I min enfald trodde jag att Valeri inte ville gå in. Jag menar, skidsäsongen är över och han behöver inga mer Colmar produkter i år. Ni inser säkert att det just var Valeris favorit affär "numero Uno" som jag menar. Sportaffären med ett stort "C" som i "Colmar".
Precis när vi hade passerat tvärnitade han och frågade mig om jag såg vad det stod i skylt- fönstren. Jodå, jag hade sett att det var 50 %:s ut försäljning. Han vände, gick in i affären och med raska steg fram till avdelningen med Colmar produkterna. Han upptäckte att samtliga Colmar produkter var nedsatta med 30 %. Han kände på jackorna och konstaterade att han troligtvis hade de bästa skidkläderna som går att uppbringa på denna jord.
Vi var på väg att lämna butiken när han upptäckte en avdelning med T-shirts. Priset var nedsatt med 50 %. Valeri hittade en svart Reebook tröja utan ärmar för 9 Euro och för en gångs skull frågade han inte mig vad jag tyckte. Han hade bestämt sig. Nöjt gick han fram till kassan och betalade för sin svarta Reebooktröja utan ärmar. Jag konstaterade också, att det var bra priser på det mesta i butiken. Hittade bl a ett par gympaskor som hade kostat 120 Euro, men var nu nedsatta till 60 Euro. Colmar badbyxor som innan prissänkningen kostade 45 Euro kostade nu 23 Euro.
Valeri var nöjd och vi var på väg att lämna affären. Än en gång blev det tvärnit och tillbaks in i butiken. På golvet låg ett 10-tal par Reebooks badskor utspridda och över badskorna en handskriven papperslapp där det med spretiga bokstäver och siffror stod 19 Euro. Han trodde inte sina ögon. Han hittade ett par svarta Reebook badskor och frågade expediten om priset verkligen var 19 Euro. Expediten nickade instämmande med hans fråga.
Valeri började skratta högt. Satte sig på en stol. Tog av sig sin högersko, strumpa och prövade sedan badskon. Badskon satt som "handsken" och Valeri log ännu mer och betalade för sig.
Äntligen lämnade vi butiken och fortsatte vår promenad mot kontoret. Han titttade på sin klocka och insåg att det var för tidigt att återvända till våra datorer. Kaffe kanske?
Vi satte oss utomhus vid ett cafe’ inne i de centrala delarna av Poddan. Valeri tog fram innehållet sina båda påsar och studerade de varorna lite närmare. Efter vi hade fått vara "Deutsch" konstaterade han följande:

-:"Lars, I don’t know what it is. During the two last months we haven’t hade any lunches down town Podgorica and I haven’t found anything to buy. But as soon as we take our lunch walks I find something good to buy. You have good influences on me and my purchases. I always find bargains when you are with me. My new Rebooks beach shoes will be perfect on my fishing holiday in June. Thanks, Lars."