fredag 16 april 2010

Sömnlös natt

Sveti Stefan från havet.

En ny Pajero kostar säkert 400 000, men "min" är ju minst 15 år gammal och borde därför vara avskriven till ett värde till 20 000, tänkte jag när jag låg i min nybäddade säng och försökte sova. Organisations regelverk ger inte något större utrymme för egna misstag. I regelverket kan man läsa att man blir personligen ersättningsskyldig om jag krockar, kör på något eller om bilen blir stulen. Tanken på bilen och sedan kommande dags göråmål avlöste varandra. Konstaterade att bom bilen skulle bli stulen så skulle det kosta mig ca 20 000. Jag gjorde också upp en plan om hur jag skulle lösa problemet med de inlåsta nycklarna.
Dragica som hade varit snäll och kommit på sin fridag hade frågat mig om jag kunde skjutsa henne till kusten dagen efter. Hon skulle delta i en "management träning" och jag varken kunde eller ville neka henne det. Eftersom att hennes träning började 09.00 och det tar ca 1 timme att åkka dit hade vi bestämt att jag skulle hämta henne 07.30.
Klockan 06.00 lät mobilens väckarklocka och jag insåg att de eventuella minuter jag hade sovit inte hade räckt till för att jag skulle känna mig ut sövd. Min planering var att duscha, klä på mig, äta frukost, ta taxi till kontoret (det finns alltid taxibilar utanför där jag bor), försökta hitta reservnycklar, taxi tillbaks (det finns alltid taxibilar utanför vårt kontor) och sedan köra iväg och hämta Dragica.
Iklädd skjorta, slips och kavaj lämnade jag lägenheten och ut på gatan. En snabb blick åt vänster ned för gatan och jag såg att "min" vita Pajero inte hade blivet stulen.
Inte en taxi inom synhåll. De som alltid brukar stå där. Det vara bara att börja gå och gå fort. Jag gick fort och kände hur svetten började tränga fram mellan skjortkragen och halsen. Efter ca 15 minuter var jag framme vid kontoret. För första gången larmade jag av själv och låste upp kontoret. Naturligtvis var jag förste man den här morgonen. Sökte mig fram till fordonskillen Radovans kontor och började leta i hans lådor. Inga reservnycklar. Jag letade vidare och till slut hittade jag en skål med ca 30 nycklar. De var märkta med "001", "002", "003" osv upp till "025". Vilket nummer hade jag nu på Pajeron? Det var bara att konstatera att jag inte hade en aning omk vilket reg nummer jag hade. Missionen har 10 Pajeros och jag kunde i alla fall urskilja Pajeronycklar från de andra. Med 10 olika Pajeronycklar lämnade jag kontoret och ut på gatan för att hitta en taxi, som alltid brukar finns där. Hissen fungerade inte, utan jag gick ned. Min svettning hade nu ökat från skjortkragen till svettdroppar i pannan. Skjortan under kavajen kändes kladdig också. Väl ute på gatan kunde jag bara konstatera att det inte fanns några taxibilar och att jag framför mig hade en 15 minuters lång promenad.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar