På lördagsmorgonen var magplågan över. Vet inte om det berodde Jubileumsakvaviten eller de Svenska snapsarna. Efter två tallrikar med Nestlés Corn flakes och mjölk var man nästan helt frisk.
Mister Krister och jag körde runt i Pristina och shoppade lite. Besökte bl a ett varuhus som heter Maxi och kan beskrivas som ett fyra våningarnas varuhus fullt med billiga märkesvaror. Efter Maxi besöket åkte vi och köpte whiskey till mycket bra pris.
Eftermiddagen gick fort och det var snart dags att äta middag. Vi gick till restaurang Tiffanys. En restaurang med traditionell albansk mat och dryck. Jo, höll på att glömma......... DanaW hade varit snäll och köpt mig en knallgul landslags tröja, som jag skulle på mig under fotbollsmatchen (Danmark – Sverige). Den var jättefin, men aningen för liten för mig kanske. Under middagen skrattade Mister Krister flera gånger. Han skrattade åt tröjan och mig. Han tyckte den satt som ett korvskinn. För att vara riktig ärlig kände jag väl mig inte så där 100% bekväm i den. Den stramade "lite" över bröst och mage. När Mister Krister hade skrattat för fjärde gången beslutade jag mig. Nöden har ingen lag. Jag tog matkniven och skar upp sido sömmarna på den fina gula landslag tröjan (förlåt DanaW). Jag hade troligtvis inte överlevt kvällen om inte tröjan hade blivet "slitsad".
Middagen bestod av köttgryta tillagad i ett lerkärl och det mindre fanatstiska albanska vinet "Kastello", som jag inte kommer rekommendera till någon. Inte ens min värsta fiende.
Efter middagen gick vi in på "Police Street" och kom fram till f d Kukri Bar, precis när domaren satte pipan i munnen och blåste till start. Trots att tröjan var "sprättad" behöll jag jackan på.
Göran B, en gammal vän, dök upp och vi pratade minnen och gemensamma vänner. Jag hann också med att träffa Annelie, som jag arbetade ihop med när jag var i Kosovo 2004. Under Görans och mitt samtal kommer DanaW fram till mig och fräser "Ta av dig jackan för helvete, så att man ser att du är svensk". Det vara bara att ta av sig jackan och där stod jag med tight gul landslags tröja med slitsade sidor. Men vad gjorde det. Sverige förlorade och för första gången på många år är inte Sverige med i nästa års fotbolls VM.
Jag konstaterade att på söndagen var det inte magen som gjorde sig påmind. Det var något annat. Något självförvållat, som jag inte kommer gå in närmare på. Mister Krister var, lindrigt sagt, mycket trött på mig den senaste delen av lördagskvällen.
Några timmar senare åkte jag tillbaks mot Poddan. Vädret slog om och i Plevja var det bara fem plusgrader. Regnet började sedan några mil senare i Kolasin och regnet ökade hela tiden hela vägen till Poddan. Vid 16.00-tiden parkerade jag bilen utanför huset där jag bor.
Pristina var inte som jag mindes. Mer trafik och en lustig tryckt stämning.
Nej, jag föredrar MNE……………….
Imorgon (fredag) kommer 40% och ska stanna här i en vecka. Dé kommer bli "kanon"………...
Mister Krister och jag körde runt i Pristina och shoppade lite. Besökte bl a ett varuhus som heter Maxi och kan beskrivas som ett fyra våningarnas varuhus fullt med billiga märkesvaror. Efter Maxi besöket åkte vi och köpte whiskey till mycket bra pris.
Eftermiddagen gick fort och det var snart dags att äta middag. Vi gick till restaurang Tiffanys. En restaurang med traditionell albansk mat och dryck. Jo, höll på att glömma......... DanaW hade varit snäll och köpt mig en knallgul landslags tröja, som jag skulle på mig under fotbollsmatchen (Danmark – Sverige). Den var jättefin, men aningen för liten för mig kanske. Under middagen skrattade Mister Krister flera gånger. Han skrattade åt tröjan och mig. Han tyckte den satt som ett korvskinn. För att vara riktig ärlig kände jag väl mig inte så där 100% bekväm i den. Den stramade "lite" över bröst och mage. När Mister Krister hade skrattat för fjärde gången beslutade jag mig. Nöden har ingen lag. Jag tog matkniven och skar upp sido sömmarna på den fina gula landslag tröjan (förlåt DanaW). Jag hade troligtvis inte överlevt kvällen om inte tröjan hade blivet "slitsad".
Middagen bestod av köttgryta tillagad i ett lerkärl och det mindre fanatstiska albanska vinet "Kastello", som jag inte kommer rekommendera till någon. Inte ens min värsta fiende.
Efter middagen gick vi in på "Police Street" och kom fram till f d Kukri Bar, precis när domaren satte pipan i munnen och blåste till start. Trots att tröjan var "sprättad" behöll jag jackan på.
Göran B, en gammal vän, dök upp och vi pratade minnen och gemensamma vänner. Jag hann också med att träffa Annelie, som jag arbetade ihop med när jag var i Kosovo 2004. Under Görans och mitt samtal kommer DanaW fram till mig och fräser "Ta av dig jackan för helvete, så att man ser att du är svensk". Det vara bara att ta av sig jackan och där stod jag med tight gul landslags tröja med slitsade sidor. Men vad gjorde det. Sverige förlorade och för första gången på många år är inte Sverige med i nästa års fotbolls VM.
Jag konstaterade att på söndagen var det inte magen som gjorde sig påmind. Det var något annat. Något självförvållat, som jag inte kommer gå in närmare på. Mister Krister var, lindrigt sagt, mycket trött på mig den senaste delen av lördagskvällen.
Några timmar senare åkte jag tillbaks mot Poddan. Vädret slog om och i Plevja var det bara fem plusgrader. Regnet började sedan några mil senare i Kolasin och regnet ökade hela tiden hela vägen till Poddan. Vid 16.00-tiden parkerade jag bilen utanför huset där jag bor.
Pristina var inte som jag mindes. Mer trafik och en lustig tryckt stämning.
Nej, jag föredrar MNE……………….
Imorgon (fredag) kommer 40% och ska stanna här i en vecka. Dé kommer bli "kanon"………...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar