Önskemål

Fotona är i fel ordning. Jag har svårigheter med att få in bilderna som jag vill. Men börja nedifrån så har den rätta ordningen.

Jag har fått önskemål om ett mer detaljerat recept på efterrätten med jordgubbarna, vispgrädde och whiskey. Tyvärr så kan jag inte ge ett riktig detaljerad beskrivning. Men om jag ska försöka uppskatta diverse mängder av samtliga ingredienser och tillvägagångssätt så kommer ett pilotrecept här och sedan med hjälp av GImpans bilder så kommer det nog funka kanon:

Arbetsredskap:

en stor skål (helst i metall)

två stora skedar (större än matskedar

Ingredienser (fyra personer):

ca 1 liter skivade färska jordgubbar

ca 3 dl vispad grädde

ca 50 gram socker (efter smak)

ca fem varv med svartpeppar frän en pepparkvarn (absolut krav att den är färskriven)
ca 1 dl whiskey (efter smak men kan säkert minskas till en halv dl)

De skivade jordgubbarna och vispad grädde hälls ned i en skål. Skålen ställs ned på middagsbordet och med hjälp av de båda stora skedarna börjar man bearbeta jordgubbar och grädde. Efter ca 30 sekunders bearbetning så tillsätts sockret och bearbetningen fortsätter. Se bild. Efter ytterligare 30 sekunders bearbetning så tillsätts whiskeyn (funkar bra med blended whiskey) och sedan med pepparkvarnen ca 4 - 5 varv. Blandningen fortsätts att bearbetas tills grädden har fått "jordgubbsfärg". Anrättningen serveras i portionsskålar.
För att få en helt perfekt avslutning av middagen så rekommenderar jag 4 cl Loza och en kopp med "Deutsch".

Helgen har varit lugn och jag har bara "chillat" som mina ungar skulle ha uttryckt sig: Förlåt mig S, S och E.

En bild säger ibland mer än tusen ord. Det här omslaget till denna veckas utgåva av veckotidningen Monitor. Vem Aca är? Titta på efternamnet och se mina tidigare bloggar så har ni svaret. Ledtråd - "brat" betyder bror.
Och Pedja suckar vidare och mumlar för sig själv "att dom aldrig lär sig".

Vägarbete

KÖ
Jensa och jag på väg för "Deutsch" på ute serveringen i fjorden. GImpan fotograf.

Här i MNE är det ett säkert vårtecken med de många vägarbetena. Oavsett om det behövs eller inte så börjar gräva upp vissa vägavsnitt i början av april. Men i ärlighetens namn så måste man väl medge att de flesta vägarbetena är mer än nödvändigt. "Mitt" MNE är inte så där jättestort. Man lämnar Poddan och åker mot kusten via Cetinje eller andra vägen via Vrsar. Sedan så ingår också den fantastiska kuststräckan Budva - Sotomayor där Roy är med hela tiden om det inte regnar vill säja.

För tillfället så stängs sträckan Poddan via Cetinje till Budva helt av tre gånger om dygnet. De övriga tiderna så regleras trafiken av mänskliga trafiksignaler. En vanlig trafiksignal åtlyds inte, utan då blir trafiken helt stillastående då man möter trafiken på en vägbana.

Nåväl vi var på väg till Budva och jag visste att vägen stängdes av exakt mellan kl 14.00 - 15.30. Vi lämnade Danilovgrad kl 12.30 bara för att vara säker på att hinna förbi vägarbetet innan vägen stängdes av helt. Kl 13.00 hamnade vi längst bak i en bilkö. Kön var ett resultat av att endast en färdriktning var öppen, men det var ju lugnt. En hel timme innan vägen skulle stängas av för samtlig trafik. Det var varmt för att inte säja hett. Efter någon minut så möttes vi av långtradare men efterföljande personbilar. Det var ju också ett gott tecken för då var det ju snart vår tur att passera. Klockan blev 13.30 och vi stod fortfarande still och hade ca 50 bilar framför oss (se foto).

Vi möttes av flera bilar och de flesta hade diplomatskyltar eller ingick i någon slags konvoj. Jag tror att t o m att vi mötte MNE:s premiärminister och president.

Efter ytterligare 15 minuter så började jag ana oro. Vi kanske inte skulle hinna. De kanske inte släppte på trafiken från "mitt" håll innan vägen stängdes av.

Klockan blev 14.00 och jag gjorde som de flesta andra i kön. Vände och körde tillbaks mot Poddan för att köra den andra Vrsar-vägen till kusten. Vi hade stått still i drygt en timme och tvingades att köra en liten omväg på några mil för att nå vårt mål. Men det var det värt för sommaren är här.........

Jag har dock frågat några montenegriner varför man börjar med dessa vägarbetena i april. Vore det inte bättre att börja gräva och förbättra vägnätet i mitten av september, då nästan alla turister har åkt hem och det inte är så varmt. De flesta tycker lika som jag, men ingen har något svar på min fråga.

Några på stranden

Lördag i Budva och de här killarna intog stranden. Riktigt guld? Vad annars - vi är i Montenegro.

Helg i Budva.

Kvällskort från restaurangen.

Jordgubbarna som beskrevs i föregående blogg och det högra från den lilla staden Perast.

Fotot är från restaurang Jadran i Budva.
Daniel hade åkt tillbaks. Jensa och Kimpa stannade kvar i Budva.

Fredagen var en vanlig arbetsdag, men eftersom jag hade mina gäster i Budva så kunde jag sluta tidigare och ta dem på en sight seeing. Vi åkte från Budva upp i bergen och kom fram till Cetinje. Snirklade genom sig den lilla staden och körde bergsvägen till Njeguski. Det är den lilla byn uppe i nationalparken Lovcen, som framställer den goda prosciuotton och osten. Stannade till och åt lite skinka, ost och ett glas vin. Körde sedan mot Kotor och de 25 kurvorna ned till Kotor. Utsikten är fantastisk. Fortsatte Kotor fjorden och stannade till i Perast. Efter en "Deutsch" så körde vi vidare norrut och sedan bilfärjan över inloppet till fjorden. På väg mot Budva så passerades Tivat. Det var varmt.

Kvällarna tillbringades på restaurang Jadran, satt vid samma bord och njöt av restaurangens olika läckerheter. Jordgubbarna med whiskey grädden blev standard. Bad och eftermiddagsbira på Café Plaststol.

Tiden gick fort, söndagen kom för snabbt och det var dags att lämna ett soligt och hett Budva. På vägen mot flygplatsen så konstaterade Kim att långt bort i horisonten så gick hav och himmel ihop, men kom inte på vad det hette. Han funderade en stund tills Jens sa "Roy". Även om det inte var den riktiga benämningen så fick nu hav - himmel - horisont från och med nu heta "Roy".

Vi närmade oss Bar och svängde av vägen mot tunneln och lämnade "Roy" bakom oss.

Jag har tackat er tidigare och tackar en gång till för att nu ville spendera en helg med mig i det vackra Montenegro.

PS. "Roy" hälsar.

Tre amigos

Till Jensa, Kimpa och Daniel (tre amigos) för en kanoninsats för den montenegrinska polisen och ett stort Tack från mig både för er insats och rolig tid tillsammans.

Trots bristande motivation hos de flesta av våra deltagare i början av utbildningen så var vi nu alla fyra jättenöjda med att det nu finns 14 stycken som klarade sin examen och kan surfa sig fram på olika forum på Internet.

På utbildningens första dag så förklarade Montenegros polisdirektoriat egen "expert" Baksa för mig att han var bara där för att "övervaka" de andra deltagarna. Han kunde minsann allt och behövde ingen utbildning alls.
Under lunchen så frågade Jensa honom två frågor och det räckte för att avslöja hans egen uppgivna enorma kompetens inte var så där stor. När han sedan presenterade sig inför klassen så berättade han att han var chef över "Cyber Crime sektionen. Det var ju bra, men när jag frågade honom om hur många som arbetade med Cyber crime, så mumlade han bara något ohörbart. Flera gånger repeterade jag frågan och till slut så berättade han att "Cyber Crime sektionen" enbart bestod av honom. Under större delen av lektionstiden så satt denne Baksa läste tidningar eller lekte med Facebook, men han kunde ju allt så varför skulle vi bråka med honom.
Nåväl dagarna bara försvann och det var då äntligen dags för examinationen, som skulle visa att deltagarna hade nått de uppsatta målen. Samtliga deltagare förutom en klarade av sin examination utan assistans. Ni kan säkert gissa vem det var som inte klarade av den. Till vår stora glädje så behövde Baksa hjälp för att bli godkänd. "Tre amigos" och jag skrattade gott under middagen senare på kvällen faktiskt åt denne Baksa. Naturligtvis så hände det fler saker med detta geni, men det kan jag skriva om en annan gång.
Efter avslutad träning så åkte vi till Budva och väl framme direkt i ett 22 gradigt varmt hav. Dusch och sedan middag på restaurang Jadran. Kim och Daniel åt friterade "squidds", Jensa åt en Mixed grill och jag Passul. Förrätten bestod av Njeguski ost, proscioutto och friterade svarta oliver.
Efterrätten var en fantastisk anrättning som tillagades vid vårt bord. Skivade färska jordgubbar i en skål, färskmalen svartpeppar, lite socker, vispgrädde, whisky som sedan under några minuter rördes om. Efterrätten serverades i portionsskålar. Gott på en skala 1 - 10? Lätt över 10 om det nu hade kunnat gå.
Än en gång "amigos" - Tack för allt.

Pleskavica

Kimpans bantning fortsätter.

Tyckte nästan det var skönt när jag hämtade upp Kimpan morse och han sa:

-:"Jag är fortfarande mätt efter gårdagens köttberg. Ikväll blir det nog ingen middag alls".

Det var ju till synes en normal reaktion efter gårdagens kött- chock. Så dagens lektioner gick bra och det var snart dags att åka tillbaks till Poddan. Väl framme i Poddan så ville Kimpan och de andra åka och äta med detsamma. Vi åkte till "Voda u Kursu" och fick menyerna. Snabbt bläddrade Kimpan fram till kötträtterna och till sin stora glädje hittade han Pleskavica Gourmanska. Det är en 500 gram stor hamburgare fylld med njeguski ost och skinka. Hamburgaren skjöldes ned med tre öl och som tilltugg så blev det en sallad och inlagda paprikor med vitlök. Till efterrätt färska jordgubbar, Deutsch coffee och en Loza.

GI är ju en fantastisk bantningsmetod, men personligen orkar jag inte äta enligt denna extra ordinära bantningsmetod.

Jag håller på dig Kimpan eller som jag kallar honom nu "GImpan" och önskar dig lycka till vadet med Jensa., så att ni båda ska klara er, annars måste jag komma hem i augusti och titta på er.

Imorgon är träningen slut och vi kommer att åka till Budva för att fira Montenegros självständighetsdag (21 maj).

Mixed grill

Sedan i lördags har jag tre internationella experter här. De genomför en utbildning i Danilovgrad. Kvällarna tillbringar vi på de lokala restaurangerna. Ikväll så imponerades jag otroligt mycket av Kimpans förmåga att äta. Han berättade att han håller på att banta och då med GI metoden. Vad kan vara bättre en Mixed grill och lite "pompa"? Bara att kunna äta upp allt på tallriken är ett under och för att bara få "svart på vitt" hur mycket kött det är, så står det i meny 1,2 kg kött.

Ja, det var ju bara huvudrätten. Till förrätt en stor tallrik fisksoppa och till köttet en Sopska sallad. All den här maten sköljdes ned med tre Nicks öl.

GI är underbart. OBS det är inte ägg närmast Kimpan.

ManU

En bild säger mer än tusen ord så jag nöjer mig men den här och tröja med nummer 8 skulle jag vilja ha.

Fotot föreställer ön Sveti Niciola som ligger strax utanför Budvas stränder. Den kallas i folkmun för "Hawaii".

Det har gått "troll" i den artikeln. Det verkar som det inte är meningen att den ska publiceras, men jag gör ett nytt försök. Än en gång så försvann allt jag hade skrivet. Men nu så…….

Montenegro har fått en ny medborgare. Det är den efterlyste f d presidenten i Thailand Thaksin Shinawatra. Han är efterlyst i sitt tidigare hemland för korruption. Han lyckades med konststycket att få med sig åtskilliga miljarder motsvarande Euro från Thailand. För några år sedan så köpte han fotbollslaget Manchester City (tvi…….) och anställde vår "Svennis" som tränare.
Men nu så ar han alltså montenegrinisk medborgare . Han är inte bara medborgare i Montenegro utan också i den stora demokratin Nicaragua och några andra länder som är lika kända för att vara demokratiska.
För tillfället pågår en bedömning av förutsättningarna av Montenegro för att bli fullvärdiga medlemmar i Schengen. Bedömningen utförs a representanter från länderna som ingår i nuvarande "Schengen". Utan överdrift kan man påstå att man inte är helt imponerade av den nya medborgaren i landet och frågar sig hur det gick till och vem som står i tur. Osama Bin Laden kanske?

"Hawaii" ägs för tillfället av en person som heter Stanko Subotic, som tog ett lån på 23 millioner Euro i den montenegriniska banken Prva Banka (Första Banken). Denna bank ägs till 95 % av premiärminister Milo Djukanovic och hans bror Aco. Subotic och premiärministern misstänktes för tobakssmuggling under det 18 år långa embargot vad då hette Serbien-Montenegro.

Nu så är alltså ön på något som kan liknas vid exekutiv aktion. En av intressenterna till köpet av ön är Thaksin. Han har lagt ett bud på 29 millioner Euro och har för avsikt att bygga ett luxuöst resort á la Thailand. Det finns även några andra intressenter, men de tål inte ens att nämnas vid namn.

"-Att dom aldrig lär sig", suckade Pedja och såg uppriktigt ledsen ut.

Jag kunde inte göra annat än hålla med.

Internet

Just den här ölen vid det här tillfället var den godaste öl jag någonsin druckit.

Hade skrivet en blogg om Montenegros nya medborgare Thaksin och dagens undervisning beträffande olika narkotiska preparat. Under en kort stund så försvann tyvärr så strömmen och den bara försvann.

Nu orkar jag inte skriva om den, utan jag samlar kraft för att göraa ett nytt försök i morgon.

BiH blir nog farliga............

Helg med "päronen".

Fotot föreställer utsikten över Kotor Bay, som vi passerade mot Poddan.

Efter "kort" fredag så styrde jag kosan mot Herceg Novi. I fredags så var det nog den första riktiga sommardagen och man nu vet man vad har att vänta på. Det var varmt, men ändå inte för hett. Kom fram till hotellet i Herceg Novi tidigt på eftermiddag och hittade snabbt mina "päron". Mamma vid solandes vid poolen och pappa sittande i skuggan på balkongen. Det var ett kärt återseende och det pratades mycket under middagen och efterföljande "Deutch coffee och en liten Loza".
Dagen efter var det då dags för mig att visa "mitt" Montenegro. Lämnade hotellet vid 09.00-tiden och körde söderut. Skippade båtfärjan, dvs genvägen mot Budva, och åkte genom Kotor fjorden. Vädret var fantastiskt Precis så där svenskt "lagom" och solen värmde också precis så där som det ska göra.
Efter färjeläget passerade bl a den berömda staden Strp (obs ej stavfel) och mellanlandade i den medeltida staden Perast. Perast var faktiskt vackrare än jag mindes från senaste besök där. Då så stod regnet som "spö i backen" och jag drabbades av en mindre ångest. Det var i mitten av oktober och hade besök av Salomonron och Gene. Nu så sken solen och Perast visade sina allra vackraste sidor. Efter ca 15 minuters paus så fortsatte färden mot Kotor för att sedan ta bergsvägen via Cetinje till Podgorica.
För att komma till den bästa utsiktspunkten över Kotor fjorden, så måste man passera 25 hårnåls kurvor. Det var trångt och jag var glad att inte turistsäsongen hade börjat då man möter bussar på den smala vägen. Så efter de 25 kurvorna var vi uppe och kunde njuta av den fantastiska utsikten över Kotor och dess jord (se foto).
Efter obligatoriska foton så fortsatte vi mot Cetinje och anlände till Poddan. Det var lördag och vad gör jag en "normal" lördag? Jo, till grönsaksmarknaden och för att handla. Väl framme så köpte vi oliver och färska jordgubbar. Efter inhandlingen så var det dags för lunch, som bestod av Cevapicis och kupus sallad (juggo järpar med vitkålssallad) och naturligtvis en "Deutsch Coffee".
Mätta lämnade vi grönsaks marknaden och åkte till min lägenhet.
Efter "hembesöket" så styrde kosan över bergen mot kusten och den lilla staden Petrovac. Det var väl en himla tur att "Petrovac-Dejan" hade hyrt ut delar av hans bostad. Just nu så ser Petrovac mest ut som en byggarbetsplats och jag tror knappast att man hinner bli klar med alla reparationer innan den riktiga semestersäsongen börjar.

Lämnade Petrovac och åkte utmed den helt fantastiskt vackra Montenegrinska kusten och hamnade till slut i Budva. Det började bli sent så vi fortsatte direkt till Herceg Novi. Nu använde vi oss av färjan och anlände till Herceg Novi strax innan kl 19.00. Avslutade dagen med middag på restaurang Monte Carlo, som har den bästa utsikten över hela Herceg Novi.
Vi åt en Njeguski stek med Sopska sllad som smakade alldeles utmärkt. Mätta, trötta och belåtna så återvände vi till hotellet. Tidig kväll.

Söndagen bestod av en "dag vid poolen". På eftermiddagen så lämnade jag "päronen" och efter ca tre timmars bilkörning var jag då tillbaks i Poddan.
Helgen var "kanon"och jag är så glad att ha fått visa mina "päron" "mitt Montenegro", som jag tycker så mycket om och är så otroligt vackert.

Tack för att ni tog er tid att komma hit eller som vi säjer i Stockholm "dé vá kanon".

Herceg Novi

Herceg Novi ligger ca 8 mil från Poddan och nära gränsen till Kroatien.

Hotel Sun Resort i Herceg Novi.

Turisterna har börjat komma och till helgen kommer det två turister som jag känner mycket bra till Herzeg Novi. Jag ska tillbringa två dagar med dessa och vi ska bo hotellet som visas ovan.

Dagen för övrigt var lugn, som vanligt den senaste tiden. Jag "rensade undan" allt gammalt som behövdes göra. Så nu när de lite mer aktiva veckorna kommer så har jag inget gammalt som "ligger och skräpar".

Middagen avnjöts i vänners lag på restaurang Anevoni, som ligger någon mil utanför Poddan. jag åt biff med french fries. Gott.

Skulle det mot förmodan regna så får man väl ta igen sig under tak.

Mina föräldrar kommer hit och hälsar på och på lördag ska jag guida runt dem i "mitt" Montenegro. Ha en trevlig helg.

ManU och Slane Palecinke.

Hade ju lovat ett foto på det "diskade" bidraget. Här är det och njut av konstnärens uppfinningsrikedom...............

Dagen har varit bra. Har skrivet ett projektförslag, som förhoppningvis blir påskrivet imorgon. Tiden går så fort och imorgon är det redan torsdag. Fattar inte att tiden bara rinner iväg. Vädret har väl inte riktigt stabiliserats än då det på morgonen är svensk högsommar, emn en eftermiddagsregnskur brukar infinna sig.

Valeri har varit på kusten där vi arrangerar en utbildningsaktivitet. Skönt, för då behöver jag inte följa med i massa klädbutiker och titta på kläder.

Jag riktigt njöt av troligtvis säsongens sista lunch med "Slane Palecinke". Det är de berömda ost och skinkfyllda fyllda friterade pannkakorna. Men det är ingen "sommarmat", för det är direkt ingen lättsmält anrättning.

Jag har också njutit av segerns sötma, då ManU piskade Arsenal ordentligt. Den 25 maj är det final i Rom och jag hoppas verkligen sir Alex får ytterligare en triumf.

Brevbäraren hade varit och lämnat min vattenräkning för april månad. Jag hade förbrukat vatten för 0,75 Euro och det är ju ett bra pris. Tro inte att jag hoppar över morgonduschen för att spara pengar.

Nu väntar jag på spänning på nästa semifinal i Champions Leigue. Chelsea eller Barca? Det är frågan.

Vardag igen.

Fotot från Perast och "baken" på min bil.

Tiden går fort. Har nu varit här i över två veckor och endast åstadkommit en blogg. Inte bra.

Men dagarna är sig ganska lika och Valeri har varit borta. Så hittills har det bara varit "vanliga dagar", som innebär till kontoret kl 08.00 och tillbaks till lägenheten vid 17.30-tiden. Möten, projektförslag och rapporter.

Värmen har väl inte infunnit sig då där till 100%, men i jämförelse med en Dalasommar så är det helt OK.

Igår hade jag middags gäster. Det var två kompisar från Malmö som var här. Vi åt keftades, potatisklyftor, tzadsiki, grekisk sallad, bröd och jordgubbar. De är så snälla och hade tagit med sig Soldatens ärtsoppa, Skånsk senap, Zoega och en "kartoffel krydda". Tack snälla ni.

Det är ganska lugnt på "kontoret" och det är väl inte heller så där stimulerande. Men nästa vecka blir det full fart igen med planering av kommande aktiviteter och undervisning.

Jag har en "spåning" om filmer som börjar med filmer vars titel som på engelska originalspråket består av substantiv i bestämd form. Under den senaste tiden har jag sett på "The Reader", The Resistence" och "The Caller". Ingen har varit bra. Samtliga filmer får en överkrossad pirat som omdöme. Om det är någon av dessa filmer som utmärkte sig lite positivt så är det förstnämnda.

Nu väntar jag på spänning på "Angel and Demons", "State of Play" och "Sunshine Cleaning" och lägg märke till inga bestämda substantiv.

Klockan är nu 20.51 och ManU - Arsenal har börjat. Leve ManU. Sir Alex är ett geni oavsett hur det går ikväll.

Mina tankar går till min son Simon, som i morgon ska opera sin axel. Tänker på dig Simon.(Pops).

Lång helg

Fotot är från den fantastisk vackra lilla staden Perast i Kotor fjorden.

Jag kommer precis från Sveti Stefan där jag har varit och betalt vårt sommarboende. Det blev inte riktigt som det var tänkt från början, men det här blir också bra. Dejan i Petrovac hade hyrt ut tre sängplatser redan i huset som jag hade planerat och vi vill inte dela lägenhet med främmande människor. Man har också grävt upp hela stranden och dess strandpromenad där och det var beräknat att vara färdigt till den 1 maj. På vägen hem från Sveti Stefan så passerade jag Petrovac. Strand och strandpromenad är fortfarande uppgrävda och ingen som arbetar med att få det klart.

Till våra barns stora glädje så kommer vi nu bo närmare Budva. Orten heter Becici och ligger gångavstånd till Budva, som kanske har ett utbud som passar våra ungdomar bättre. Petrovac är som min assistent Dragica, uttrycker sig "mycket lugnt" och sedan så skrattar hon högt. Vår nya boning ligger ca 300 från stranden och i närheten av det så kallade "James Bondhotellet" Splendid.

Nåväl, ett säkert vårtecken i Montenegro är alla dessa vägarbeten. Det är helt otroligt att man börjar med att gräva upp vägarna i mitten av april och räknar med att det ska vara klart till i mitten av juli. Det är inte nog med att vägen på vissa sträckor bara är en fil. På sträckan mellan Poddan - Budva så stänger man helt sonika av vägen varje dag mellan 10.00 - 12.00 och sedan 14.00 - 16.00.

Kustvägen stängs inte av men på större delen av sträckan finns bara en fil och den regleras av trafiksignaler, som inte några lyder. Det är oehört irriterande när trafiksignalen, efter 10 minuters väntande, slår om till grönt sken och i god tro kör man iväg. Men bara efter ca 5oo meter mötas av trafik. Det är fråga om millimetrar för att inte bilarna ska repas mot varandra. Ingen, förutom jag, följer trafiksignalerna. Men även om det tar lång tid och svordomarna är många så kommer man dit man vill i alla fall.

Igår (1 maj) var jag på afrikansk middag. Det serverades en köttgryta kryddade med traditionella zansibarska kryddor. Till grytan serverades rött ris med ärtor. Kanongott och vad dracks det till då? Jo, en flaska Vranac Procorde 2006. Procorden var också kanon.

Tyvärr har min kamera gått sönder så det kanske blir lite tunt med färska foton ett tag framöver.

Ikväll blir det biff med stekt lök. En svensk klassiker och varför inte ett glas "Procorde" på balkongen.