Trångt

Restaurang Jadran kvällstid.

Armenien och Azerbadjan var bäst. Tyvärr kunde jag inte följa ESC, för jag har gäster som ska delta i ett kommande aktivitet. Vi fick nöja oss med restaurang Jadran i Budva i stället och det var inte det sämsta. Irfan (servitören) tog mot oss och bara efter några minuters väntetid hade han fixat ett bord nära havet. Det blåste varma vindilar från havet och man kände doften av salt hav uppblandat med lite grilldofter från skaldjur. Temperaturen var helt lagom och kortärmat var perfekt klädsel. Bland flanörerna kunde man urskilja en och annan som pratade svenska. Nu var man alltså på restaurang Jadran igen Min absoluta favoritrestaurang. Kanske inte så mycket för maten, som är så gott som samma på de flesta restaurangerna i Budva. Nej p g a att man har bord utställda på stranden bara någon meter från det klara vattnet. Ägaren heter Krystof och går runt bland gästerna och önskar en smaklig måltid. Han kan två svenska ord och de är "smaklig måltid" och jag tror nog att han klarar av samma strof på några språk till.

-:"Pice?" (ngt att dricka), frågade Irfan.

-;"Moshe jedan domaci vino crno" (en flaska av husets röda), svarade jag och Irfan lämnade vårt bord.

Efter någon minut kom han tilbkas med en karaff av mörk rött vin och tre glas. Han hällde upp vin i våra glas. Vi skålade och jag kunde konstatera att årets upplaga av Jadrans hemgjorda var helt godkänt. Tung smak med mörk färg och en kraftig smak med inslag av blåbär.

Förrätten blev proscioutto, ost, oliver, kajmak , vitlösbröd och lite grönsaker. Jag valde kyckling till huvudrätt. Ubbe tog en Biftek och Anta grillade jätteräkor. Till efterrätt något mycket efterlängtat. Färska jordgubbar, vispgrädde, socker och whiskey som blandas ihop vid bordet. Det var gott. Naturligtvis var vi tvungna att smälta all maten med några Loza och turkiskt kaffe. Det var också gott...................

Idag har vi åkt runt Kotorfjorden. Körde mot Tivat och tog bilfärjan över på andra sidan. Vi passerade sedan Perast och kom till Kotor där vi drack en "Deutsch". Eftersom vädret var helt Ok, tog vi bergsvägen med de 21 kurvorna och utsikten över Kotorfrjorden var lika bedårande som alltid. Fortsatte sedan förbi Njegusi och kom fram till Cetinje. Från Cetinje körde vi sedan de 20 kilometerna ned till Budva. Väl framme konstaterade vi att det var varmt. Jag var tvungen att åka till Poddan, men "grabbarna" gick till stranden och badade.