måndag 9 mars 2009


Pedja vet om att jag letar efter ett ställe som vi kan hyra några veckor under sommaren. Han rekommenderade mig att åka till den lilla staden Petrovac, som ligger ca 5 mil från Poddan. I söndags så åkte jag då till Petrtovac. Solen sken och det var säkert 15 grader varmt. Kom och tänka på när jag var där i höstas då mina kompisar Gene och Krille var med. Den gången öste regnet ned och Krille använde sin medhavda dokumentsportfölj som paraply under tiden som han hoppade mellan vattenpölarna iklädd sina tunna lågskor. Kommer aldrig glömma känslan av ångest då just den här dagen hela Petrovac stängdes för säsongen.

Nu, söndag, så kan jag väl inte påstå att Petrovac var livligt, men det var abslolut ingen "Shiningstämning" som det var då i oktober. Det man slås mest av just nu så är det väl de många renoveringsarbetena som pågår och strand samt strandpromenad är helt uppgrävda. Man ska tydligen lägga ned nya vattenledningar, vilket medför att hela strandpromenaden är helt oframkomlig.

Jag hade fått ett telefonnummer av Pedja som skulle gå till en "Dejan". Denne Dejan hade ett hus med rum precis invid stranden. Huset syns på bilden ovan och är det andra vita huset längst bort på stranden.
Jag ringde Dejan och vi stämde träff utanför hotel Palace, Petrovac. Han sa att han skulle vara på plats om "sju minuter". Efter sju Balkanska minuter (ca 20 svenska minuter) så kommer det en röd Peugout 207 körande. Bakom ratten sitter en man i 50-årsåldern, med en frisyr som påminde om Gustav Vasa. Enda skillnaden var flintskallighet högst upp på huvudet. Han hade på tvären ruter formade glasögon med lila glas. Han berättade att han var fiskare och hade sin båt i staden Bar. Vi började gå mot hans hus och det var inte helt lätt att komnma fram. Fick korsa ett hotell område och sidan kliva över två staket för att slutligen balansera på två brädbitar, som var placerade över ett djupt dike. Till slut så var vi framme då. Huset såg helt OK ut och han öppnade dörren. Inne farstun satt hans mamma, som säkert var i 80-årsåldern. Vi hälsade på varandra och gick vidare in till ett stort vardagsrum. I vardagsrummets anslutning så fanns det två toalettdörrar och fyra sovrumsdörrar. Jag berättade att jag var intresserad av fyra bäddar och han visade två av rummen. Varje rum innehöll en dubbelbädd. Sedan så öppnade den högra toalettdörren och sa att den tillhörde oss. "Oss", tänkte jag och frågade vem som skulle ha den andra toaletten. Jag fick till svar att det skulle de andra som hyrde de övriga rummen.
Så på en direkt fråga om det skulle bo några andra i samma lägenhet under tiden som vi bodde där så nickade han. Han sa att så var fallet, men att vi hadei alla fall eget kök och egen toalett som kunde låsas. Dejan såg på mig att jag inte var helt "100" över tanken att dela en lägenhet med fyra främmande personer. Han bad mig stiga ut på terrassen. Det var inte bara en terass utan två med en underbar närhet och utsikt över det blå havet. Terrasserna var kanon, men tyvärr inte tanken att behöva dela samma lägenhet med några andra. Jag tackade Dejan och lovade honom att ge besked om en vecka. Så vi får se hur vi gör............

Peter från Skåne kom hit för ett två-veckors besök. Han hade med sig vad jag hade beställt av honom: Soldatens ärtsoppa med extra fläsk, köttig falukorv, Zoegakaffe och "garrar". Nästan identisk med vad Gurgali hade med sig veckan innan. Så nu har jag kaffe, ärtsoppa och garrar för ett bra tag. Tack "Grabbs", ni gör tillvaron lite enklare med era matleveranser.

2 kommentarer:

  1. Schysst läge på kåken, men jag håller med - dela med en hel hög vilt främmande människor. Nej tack det går bort trots läget och utsikten. Blir intressant att följa hur ni gör ....
    Mitt bloggande har fått en nystart på www.tj55.blogspot.com. Ha det!!

    SvaraRadera
  2. kommer följa den med stort intresse, TJ

    SvaraRadera