Utsikt från balkongen i Poddan

Så här är utsikten från min balkong i Poddan. Fotot är från april 2008.

Pedja tog sig om sin onda nacke och berättade att han skulle vara borta i två veckor. Jag frågade vad han skulle göra, men han tvekade med svaret. Eftersom han tvekade med svaret ville jag inte fråga vidare. Pedja tittade nästan vädjande mot mig och ville att nog att frågan skulle komma. Jag tittade ned på mitt tangentbord och tänkte på första gången jag träffade denne Pedja som nu har varit min kontorskamrat i nästan ett år. Han kommer härifrån och är ca 35 år. Har arbetat många år för internationella organisationer och längst tid i "International Red Cross" som han uttrycker sig. Jag tycker det funkar med "Röda Korset". Pedja är "kanon" att ha som kontorskompis. Han berättar vad som händer i det Montenegrinska samhället och även i ett historiskt perspektiv. Då menar jag de senaste 20 åren här på Balkan. Han är gift och har två barn. Från att ha rökt 40 cigaretter om dagen och kraftigt impregnerat mina kläder i tobaksrök, har han nu slutat. Beundransvärt, tycker jag.

Efter någon minut så tittar jag upp och han sitter fortfarande och tittar på mig. Okej då jag får väl fråga:

"Pedja, vart ska åka och vad ska du göra?" frågade jag.

"Oooohh Lars, trodde inte du skulle fråga. Jag ska åka till Danilovgrad och ha en utbildning. Det kommer folk från hela regionen" svarade han och log.

Skulle precis komma med en följdfråga när jag hör någon ropar både mitt och Pedjas namn från konferensrummet. Vi går dit och ser till vår förvånoning att man har dukat med prosciuotto, ost, bröd och vin. Waldemar, som är näst högst på kontoret har arrangerat ett förtida firande av Internationella kvinnodagen. Ambassadörskan höll ett tal där hon stolt berättade att hon vart den enda kvinnan inom OSCE som var chef i någon Mission. Vi applåderade och för ovanlighetens skull så log hon. Hon fortsatte sedan att berättade en rolig genderhistoria och när poängen kom så skrattade hon högt. Resten av oss fnissade till kanske, men det var nog mest av artighet.

Klockan blev 17.00 så jag lämnade kontoret och gick till lägenheten. Lagade mat. Drack ett nytt vin som hetter "Sassa Negro". Det var jättegott. Åt biff med råstektpotatis, lök och med lite vitlök. La mig i soffan och började titta på Guy Riches film "Rockenrolla". Vaknade av "myrornas krig" i TV:n och när jag försökte dra mig till minnes något från "Rockenrolla" så hade inget fastnat.